Tadelsa d tutlayt ikatalanen tfen di tudart ensen u sedhand ijj uhezzi d ameqran tanemmirt, s wattas i, timesmunin iggin ah'ettu mah'enda insayen wa tweddirin di tammart tekmer,nihenti d isegbaren umussu usiri unazur di reqrun ineggura.
Amesmun adelsan netta dayes twattast, zi timeskanin n tadelsa ugherfan d unsay cnaw castellers (castellers), d iâewwajen d buzedjifen imeqranen (gegants i capgrossos), d sardanat (sardanes) d esbarts dansaires (esbarts dansaires), d tiggayin n iruggwan (colles de diables), atg. ar tinni d imuttan attas isghensan ak tizuriyin d tind'i. Attas itsent tmerqant deg ijj n erh'ajet nettat d axessi wudus, usehwen n tiggit adelsan s umerqi d tiggawt n tarbih't di agmam nigh taghiwant; x manaya axatar uqarreb ennegh gha timesmunin-a mara neccin d inazaren nigh ghanegh iqedjiqen idelsanen. X manaya, timesmunin-a nihenti isenhezant uraren igherfanen.
Rexxu, ak wemgha n wattas idelsan iditakwaden ak imhajan imaynunen, timesmunin tidelsanin zemmant adqiment ghasent ijj umeggi umrasi deg utujja n tadelsa takatalant, s usejjeâ usiwer d umserqi ukketar-a, cnaw aqebber n inazaren imaynuten (imeklawen, imura, imzawanen, isaruyen, isegbaren, atg.) iditakwaden s umenni adyaf ijj n tammat i gha tenejjen adessiwren, adeggen imanin di tadelsa takatalant u ademghan cnaw imeggan.
X manaya, timesmunin idelsanen d imucan n uxedjeq inuzar d umetti, mayemmi ticcen tusna jarasen, d umbedder d ucaci jar iwd'an n regnus mxedjafen di timetti d tadelsa, deg ubrid n Alghu n marra dunect n Unesco x ukketar adelsan, iteâtaraf zi ameggi ukketar di taneflit n benadem deg usentel aghiwan, aghelnaw d agraghlan.
I ktar n tlɣut nzmmr ad nɣr web n Ugzdir n Tussna n Jiniralitat (Departament de Cultura de la Generalitat de Catalunya): http://www.gencat.cat/cultura