Irmad iteggen i ih'ramen mah'enda adâemman erweqt ensen ughimi ugherbaz xmi babatsen d yemmatsen xedmen. Ghasen ca isumar n irmad userhu, n addal d adelsan attas iman ghasen tiseâatin cnaw agherbaz. Irmad-a teswejaditen AMPA / Tamesmunt n babaten d yemmaten imeh'dan, temsetfaqen xasen di Consell Escolar / Aseqqamu Ugherbaz. Djan ura d ixxamen unebdu iswejjaden ca n Entitats d'educació en el lleure / Timesmunin usinen userhu.
Isghulaf uhezzi n adelsan ametti nihni teggen asmil mah'enda ighermanen aghasen yiri tusna, adcarcen ak timesmunin, adeshewnan x imucan d tighbula i ucaci d umesbedder jar ighermanen d tarbih'in. Kur asghalef itegg ijj n asihel ennes kur tertecha n irmad imettiyen d userhu. Teggen ura d ihensawaten n tadelsa tagherfant: ihensawaten n Sardanes / Sardanat d ihensawaten n insayen.
Ansay agherfan akatalan, netta d asiri d wesd'a n tiqesbin n iwd'an. Zemmant adawdent ar 9 n pisawat n ruâra. Kur taqesbect ghas ijj n isem, x tuâra i ghas d uttun n iwd'an i tirin di kur pisu.
Timesmunin isenhezzan timesna d aweqa n tammart s tiggit n addalen deg id'uran, teggen akis ura d timegga tirbiyin d irmad idelsanen d imerhan.
Timesmunin timezlayin itemwaxraqent deg ijj n taghiwant nigh deg ijj n agmam, Tadbelt tazayezt d uddus ensent teâtarafen zaysent. Deg imserhiyen daysen tarbih'in imeddukar nigh tighermin n iwd'an itmunan x ijj werghab d x timezra i ghasen jarasen, nihni tah'en ak tighermin ensen deg timeskanin taddalin imxedjafen.
Degg n umedhel i di iwd'an imhajan sedjh'en cnaw amut'a n taneflit n tammart ennes. Min tawyen d min sizwaran imhajan ismeghara tadamsa d tadelsa n timetti manis dusin nihni, uca yammu imegha amedhel jar tenayen n timura, tenni manis d nusa d tenni idanegh iqebren.
Awar-a yexs adyini aceddi n ighermanen jarasen d jar aggay.
Netta d ijj unsay agherfan akatalan, d tazra n timessi nigh amsudegh gha tameddit n tiggayin n iruggwan d zwayer uxayer (awsaten, igudar…). Di amsudegh-a, am zwayer am iruggwan nettan ijj n tasmekta tameqrant n rmic uca iwd'an tendenasen ceth'en s tzamarin d wadjunen ukeccud.
Irmad iteggen Entitats d'educació en el lleure / Timesmunin usinen userhu d ONG / Timesmunin maci n anabad nihni d ighimiyen n ca wessan deg ijj n tadart n ufughen usensi deg ijj n wemcan agmawi. Nihni d irmad userhu i ighimiyen igherbazen idi xedmen azalen cnaw tameddukert, tamâacat, aweqa n agama, âawed tâawanen ah'enja di tighmi n wudem ennes. Qanasent “imizar” xmi wa tetsen di tadart ufughen usensi tetsen di tixuzam usensi.
Tanezzut tansayt, tmarsa x arrbeh' d isud'af n suq, tanni tameskint di timura yegwan gha taneflit. Tanezzut taghdimt nettat d ijj n erh'ajet n umedhel tmarsa x ijj n angraw amezenzi neghnit itticen i infarasen ad'af nican gha suq n timura ugafa d ca n addaden n erxedmet d imzenziyen ughdimen kif kif mah'enda adasen demnen tizemma n tudart. Tignawin itteggen nihni d ina: ighrad istahedjen, wa itiri aduqez wexdam ih'enjan, amquddi jar ayaz d tamghart, aweqa ugama d izerfan n erxedmet i ixeddamen. Ifuras n tanezzut taghdimt nzemma atennaf di tih'una timuzzagin, kur ama kta, di supirmarci n Katalunya.
Timenna-ya texs adyeswa acaci n tarrawin deg uzmaz n wermad n ih'enjan. Asinen maci ghi d tamsalt ugherbaz, ura tarrawin ghasent cgher ensent uâawen mah'enda azmaz ugherbaz adyiri yekmer. Ura tarrawin nihenti zi ugherbaz, x manaya, carcent s marra igmanen ugenses. Xza asentel n Usinen n web-a.
Awar-a issawer x ilghiten n tiseâatin n tudart n kur ass n iwd'an ixedmen. Ixessa iwd'an, kta timgharin, aghasen yiri erweqt i uh'ettu n tarrawt, degga ixessa wa itiwi gha ufazi di erxedmet. Deg ubrid-a, asad'uf ibetta adyegg ca n akaten mah'enda adiserqa x izerfan n ixeddamen d tixeddamin ura itluga u itic ibughar i isemrasen cnaw akat n tmanit n erxedmet.
Agman n anabad ulemmas usinen, umezwaru nigh wis tnayen. Dayes igensas n iwd'an isgharan, iwd'an n tadbelt d issedjih'en, n babaten d yemmaten, n tamesmunt n babaten d yemmaten imeh'dan, n imeh'dan d Wexxam n tghiwant.
Agman ucawa itexs adissidef attas n tiseqqar n tandint di aglam n tisertiyen n tghiwant. Tasudest n Aseqqamu demmen asagat ucaci s uttun d amxedjef n imecricen ennes. Aseqqamu ixeddem s useh'da n marra itsen, Uddus Ameghlal d iggayen n Erxedmet. Iggayen, zeg taslet, d uxemmem d askasi, teggen ca isneqqisen d isumar n tiggit ix itrada Aseqqamu, netta isâedduten i imsegwaren n tisuda imxedjafen n tghiwan s uzemma di akaten ix radan.