Ihilen weqbar xeddmen x takwit d usexdem n allalen izuyaz, maca arami djan attas issedjih'en deg imucan imxedjafen n taghiwant d tafughalt, ixessa aneccen i wenni d itreh'agen ijj webrid yazem i gha tiâawnen adyawed s usehwen gha allalen u mah'enda adyessen tifras n kur ijjen zaysen.
Ijj unesseh' amattu netta d wenni yeqqan bil.la abrid-a ibetta xmi i ntegg aggez di tghiwant (empadronament) di lbirawat uqaber n tiqqermi:
Mah'enda anani deg ubrid-a, issedjih'en n talghut adanegh cnen abrid i gha nettef u adanegh sekken gha issedjih'en neghnit, s wexza gha min neh'daj. Aggez di tghiwant itejjayanegh anuya deg ubrid-a, netta d ijj ucarti mah'enda anawed gha issedjih'en neghnit imezyanen:
idawsanen, xmi ghanegh gha tiri takard'a tadawsant tamezlayt,
usinen, mah'enda aneggez di timeghriwin wermad,
ihilen n taghda d wad'af di erxedmet,
issedjih'en i xanegh issehwanen tufit n tazeddixt, cnaw trata umerwasi n recra ametti.
Âawed, xmi gha nessen issedjih'en ighensen ak ih'dijen imezwura ennegh, aggez di tghiwant itâawananegh anani deg ubrid ennegh, mayemmi ura netta zi ccorot itxessan mah'enda anawed gha issedjih'en imettiyen nigh mah'enda anetta ca n tamâawent i tideblin tizuyaz, nigh mah'enda ancarra ijj n tazeddixt.
Nigh anegg iqewamen x isem ennegh (aman, erghaz, tfawt).
Mah'enda marra issedjih'en adzemman adarren x timetta i dasen teggen, tideblin tifughalin (ixxamen n tghiwant/ajuntaments) d (iseqquma n tifughalin/consells comarcals) ggin ighewas weqbar.
Ighewas ifughalen weqbar ghasen issedjih'en-a:
Talghut d unesseh' acerâi x erbarraniyet
(Informació i assessorament jurídic sobre estrangeria)
Nihni d issedjih'en mani danegh gha ucen talghut x corot, addaden d recwaghed inteh'waja, d isurifen i timetta n tesrih'at n tazeddixt, n erxedmet, akessi n tarrawt, taghelna, atg. Issedjih'en-a zemman adirin di tghiwant mani nzeddegh nigh di ca n tghiwant tudsanegh.
Aqbar anawal
(Acolliment lingüístic)
Zi tmslayin i ḥwajn iwdan i d-yusin d amsfham d wawal akd middn-nni ittddrn akidsn dg wamun. Ami bahra n middn i d-yusin ɣr Katalunya ur ssinen takatalant, ils n Katalunya, Akunsurti i Usmagnu Asnawal (Consorci per a la Normalització Lingüística) ittɛawan ɣr uqbal asnawal i imngaḍn. Tettg timɣritin dg mara tamurt dg waṭṭas n iswirn ɛawd ittɛawan timaqqanin n tussna s tyugatin n middn ssawaln jrsn s ils akatalan.
Asaḍuf n uqbal ittic-nɣ azrf-nnɣ maḥnd ad nawḍ ad nssiwl mliḥ takatalant d tsbbanyut, s tawalin n uqbal amzwaru. Iḥnjirn d iqcicn-nni d-yusin drust zg wami, inni ur ssinen takatalant, ɣursn dg iɣrbazn-nnsn ixxamn n uqbal (aules d'acollida).
Asmil n timesna n min danegh d yenden
(Promoció del coneixement de l'entorn)
Akwad gha ijj n timetti tamaynut itettaranegh anessen amcan amaynu n mani tedja tuddart ennegh: amezruy, mani djan d mamec xeddmen issedjih'en, azalen d ilugan uneghrum d tamâacat, d inneghnit.
Mah'enda adeshewnen x timesna-ya, ighewas weqbar ghasen attas n allalen:
Taglellit usargul (Sessions de benvinguda). Axxam n tghiwant iâarred jjiran d tijirarin imaynuten iggzen di tghiwant mah'enda atenyerqa u adasen yegg ijj wah'ab d amezwaru n tghiwant, n issedjih'en d isghulaf ennes. Âawed, canen anegh anesexdem allalen i xanegh ishewanen aqbar ennegh. Deg umerqi-ya tâaraden anegh ura ancac di tiglillin wermad x timetti d tadelsa.
Taglellit wermad x timetti d tadelsa (Sessions de formació sociocultural). Tiglillin-a texsent adanegh sremdent timesna x taghiwant d timetti i danegh iqabren, u ticcentanegh talghut x timezri imezwura n ingrawen izuyaz n tadawsa, usinen, erxedmet, tazeddixt d issedjih'en imettiyen: mani djan d mamec i ghasen gha nawed. Âawed ticcen anegh taghda x ilugen d inamiten ighermiyen u tessawar anegh x uhimmi ucaci agherman di timesmunin.
Ixxamen ighiwanen d timesmunin zemman adeggen izaren s ticcit n talghut d usecni n isghulaf izuyaz (timkard'in, imucan n addalen, ilemmasen ighermanen, imezgunen...) d timesmunin tighiwanin (timesmunin n jjiran; timesmunin n babaten d yemmaten n imeh'dan; tuddsa tinmaliyin; timesmunin n tadelsa, n addalen d userhu...).
Amalal weqbar (Guies d'acollida). Nettat d ijj n erh'ajet n talghut wudem d n tarbih't, ihilen weqbar aghiwan i tiri ghasen imalalen weqbar. Nihenti d tizrigin tunsibin tarjment gha attas n tutlayin imxedjafent, nzemma adaysent naf talghut x illalen izuyaz d imezlayen i yedjan di taghiwant ennegh: isem n allal, issedjih'en i ghas, tansa, tiseâet uqaber n erghaci d mamec i gha kisen nessiwer. Nzemma aghasen nrah' s wexza gha ih'dijen d wemcan mani nedja deg ubrid weqbar.
Anaf ura d imalalen neghnit s attas n tutlayin imxedjafent issawarent x attas isentalen cnaw: tadawsa, asinen, aneghrum d tamâacat, erxedmet, atg. Imalalen-a ticcenanegh ijj n timesna tekmer x illalen, anfaâ ennes maci ghi weqbar waha, nzemma antenesexdem gha zat, xmi gha neqqim u anennam di Katalunya. Amedyata, xmi tarwanegh d isitnegh adeâdunt zi asinen amezwaru gha wenni wis tenayen nigh xmi gha nexs ansegh ijj n taddart nigh anazem ijj n tah'anut.
Assedjih' utarjem d asughel
(Servei de traducció i interpretació)
Mah'enda marra iwd'an aghasen yiri tugdut deg wadaf di marra issedjih'en, iwd'an enni i wa issiwiren takatalant d tasepanyut zemman adanegh ttan ijj utarjman i imerqiyen ak isadaren n allalen izuyaz; cnaw, amedyata, xmi ntah' anesseâdu gha wed'bib nigh xmi gha nah' aneggez tarwanegh deg ugherbaz.
Deg attas imucan ghasen itarjman d imsughalen, marra isadaren imxedjafen zemman asenraghan mah'enda axanegh tajmen.
Irmad ussejjeâ n ijj n timetti weqbar
(Activitats per promoure una societat acollidora)
Ih'dijen weqbar maci ghi d akwaden gha illalen izuyaz, yedja ura d ijj ubezzeâ ametti i di ntadef cnaw ighermanen d tighermanin di tuddart n kur ass d tuddart ucaci. X manaya djant timegga mah'enda ansejjeâ acaci, d timesna jaranegh d ash'essef n aggay n marra iwd'an, amecnaw assejjeâ n tamâacat deg imucan izuyaz.
Timegga-ya ghasent iswiten-a:
Asid'ef nican n ighermanen ibarraniyen di timezri imxedjafen n tuddart tamettit, tadelsant, tadelant, userhu, atg., n tghiwant.
Tarrit x indraren i di itirin ighd'ufen, isexdimen d tnamitin imxedjafen, ura d amâawen gha umerqi d ubedder jar iwd'an ibarraniyen d marra ighermanen neghnit, d unami n tenayetsen deg imucan izuyaz n taghiwant mani zeddghen.
Nihni d irmad n tamâawent i marra timesmunin i gha yedja isenfaren itsejjaâen ash'essef ak iwd'an neghnit x umhaja d min d itasen awanas. Ahinu ensen d ticcit n talghut tasebh'ant x min itewqiâen xmi itiri amhaja, mamec itreqqan di timetti takatalant, min das tanni u texs ura atescen reh'wayej isebh'anen i di tawi akid'es.
Zi timezri wah'eb ugherfan akatalan nzemma anaf timegga ensen usqebbed, itteggen iwd'an imzgalen i carcen di timesmunin, nihni sqebbaden iwd'an enni beh'ra d ireh'gen gha allalen n taghiwant i di zeddghen. Erxedmet-a teggentet ura d tarrawin d jjiran n tammart n yewd'an enni beh'ra d ireh'gen, nihni iteggen aqbar amezwaru n yewd'an-a. X manaya d ahimmi marra yewd'an adcacen deg weqbar n yenni d itasen gha tammart ennegh.